Vad skiljer Slobodan Milosevic och Vladimir Putin åt? Svar: 22 år

Den här artikeln publicerades av Radio Free Europe 11 mars 2014. Skriven av Nenad Pejic. Pejic är just nu chefredaktör för Radio Free Europe / Radio Liberty. Han var tidigare chef för RFE / RL: s Balkan Service.

Slobodan Milosevic inför tribunalen i Haag
Slobodan Milosevic inför tribunalen i Haag

Av : Nenad Pejic

Nu när jag sitter och tittar på nyheterna och ser bilderna från Krim så kan jag inte låta bli att få en känsla av Déjà vu . Det är nästan som om jag återupplever Jugoslaviens sönderfall och början av kriget i Bosnien Hercegovina.

När Rysslands propagandamaskineri hävdar att trupperna på Krim utan några id-märken är spontant samlade ”självförsvarstyrkor” som består av oroade medborgare så kan jag inte låta bli att tänka på likanande ”självorganiserade” beväpnade grupper som började sätta upp barrikader runt om i Sarajevo i mars 1992.

Precis som på Krim så saknade dessa grupper några emblem. Det de hade var däremot splitternya Kalashnikovs, de var utomordentligt väl samordnade när det gäller kommunikation och de hade militärdisciplin. Likheten är kuslig och olycksbådande för de som var i Sarajevo under den tiden.

Vad skiljer då Slobodan Milosevic från Vladimir Putin? Svar: 22 år. Det är en och samma man med två skuggor med samma ”modus operandi” som skiljs av drygt två decennier. Faktum är att hade Milosevic varit vid liv idag så hade troligtvis stämt Putin för plagiarism. Den ryske presidenten kallar de beväpnade männen på Krim för ”volontärer” eller ”frivilliga” som skyddar de etniska ryssarnas rättigheter. Under 1990-talet använde sig Milosevic av exakt samma ord för att beskriva likanande väpnade grupper som han hävdade bara skyddade etniska serber. Putin hävdar att Ukrainas suveränitet borde respekteras samtidigt som han gör allt i sin makt för att underminera den. Milosevic pratade också om att Bosniens territoriella integritet ska respekteras samtidigt som trupper under hans kontroll gjorde allt för att dela den nyligen suveräna staten.

Bägge ledare använder religion som bränsle för att spä på konflikten och rättfärdiga militär intervention. Rysk media rapporterade nyligen – (Det visade sig vara falskt) att Kaves klostret i Kyiv hade vandaliserats. Serbisk media 1992 hävdade (Det visade sig också vara falskt) att serbiska kyrkor och kloster hade blivit vandaliserade. Putin testar väst för att se hur de ska reagera, han räknar också med att splittringen mellan USA och Europa kommer minska risken för något som liknar ett samlad och koordinerad svar, Milosevic gjorde samma sak 22 år sen.

Sen har vi de kusliga likheterna mellan Putins och Milosevic retorik. När demonstranterna i Kyiv besköts av krypskyttar, var det få bosnier som inte la märke till likheterna med vad som hände i Sarajevo 6 april 1992–när demonstranter besköts och belägringen av staden började. Den ryska rapporteringen av krypskyttattacken liknade också den serbiska rapporteringen från Sarajevo två decennier tidigare, då var det också så att demonstranter sköt på varandra. Rysk media har också rapporterat om ett påstådd ”flyktingsvåg” med ca 650 000 människor som vällde över gränsen till Ryssland från Ukraina. När det bosniska kriget började så hävdade serbisk media att flyktingar vällde över in i Serbien.  I bägge fall så slog FN fast att så var inte fallet, men det spelar ingen roll.

Både serbisk och rysk media har förlitat sig på förfalskade bilder som ett sätt att illusterara och förstärka det de har hävdat. Rysk media använde sig av bilder från den tungt trafikerade gränsen mellan Polen och Ukraina. Serbisk media 1992 använde sig av bilder där flyktingar försökte komma undan, det är bara att flyktingarna försökte komma undan Milosevic styrkor.

Den politiskt och emotionellt laddade språkbruket som rysk media har använt för att beskriva de nya makthavarna i Kyiv där man stämplar de som ”fascister” och ”anti-semiter” liknar väldigt mycket det sättet som serbisk media beskrev sina motståndare. Kroater stämplades som ”Ustasha” och Bosniaker som ”Mujaheddin”

Det är så här krig börjar, det är så här man mobiliserar folk att hata i ett samhälle. Vanliga medborgare utsätts för daglig dos av fruktan och propaganda som till slut eroderar tilliten som finns mellan olika etniska grupper, olika nationaliteter. 1992 lurades serber av Milosevic till att tro att han försvarade och räddade deras belägrade nation genom att “erövra territorier och städer.” Likaså tror en majoritet av ryssar enligt opinionsmätningar att deras militär räddar Krims ryska befolkning genom att annexera Krim. Det är betydligt lättare att tro än att ställa frågor.

Vladimir Putin
Vladimir Putin

Det finns också en kuslig likhet mellan hur både Milosevic och Putin kom till makten. Ingen av dem var invalda, Putin utnämndes som premiärminister 1999 av dåvarande presidenten Boris Jeltsin, som nämnde Putin som sin efterträdare. När Jeltsin steg åt sidan ett par månader senare, Putin blev president. På samma sätt så började Slobodan Milosevic politiska uppgång, då han 1986 utsågs till chef för det serbiska kommunistpartiet. Bägge ledares första tid präglades av utnyttjandet av en etnisk konflikt: i Milosevic fall, Kosovo, i Putins, Tjetjenien.

Bägge etablerade pseudo-demokratier med hårt styrda statliga medier och falska oppositionspartier. Bägge sökte att stärka sin ställning med ”spontana” pro-regim rallyn. Bägge använde sig av ”patriotiska” ungdomsorganisationer för att trakassera sina motståndare. När det gäller Milosevic blev det : ” Det socialistiska ungdomsförbundet” och för Putin: ”Nasi”

Både Putin och Milosevic styrde samhällen där de statliga institutioner var svaga, där korruption var utbredd, rättssäkerhet frånvarande, och säkerhetstjänsten politiskt bemyndigade.

Men medan parallellerna mellan Putin och Milosevic inte går att förneka, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att man vet hur berättelsen kommer sluta för Putin.

Milosevic kunde ägna sig åt sina militära äventyr i “bara” åtta år, innan NATO enades mot honom i Kosovo 1999 och han störtades av en folklig revolution ett år senare.

Men Putin har en fördel som Milosevic saknade. Ryssland, till skillnad från Serbien, är en viktig geopolitisk aktör med en plats i FN: s säkerhetsråd, en kärnvapenmakt och en viktig leverantör av energi till Europa. Om, utan tillgångar som dessa, Milosevic lyckades plåga sina grannar I åtta år, hur länge kommer Putin att kunna göra det?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s